Du är på Convoco's hemsida
English
CONVOCO'S
Hur det började
Convoco's hundar
Hemmahundar
PORTRÄTT:
Cleo, Opus, Trolla,
Jazza
Trissa, Banjo
Convoco's MH
Seaton, vår korthårscollie
Seatons MH.resultat
Syrran (Ruby)
TRÄNINGSDAGBOK
2002 - 2003 - 2004 - 2005 - 2006 - 2007 - 2008 - 2009 - 2010 - 2011 - 2012
(uppdat. 7/5.2012)
OM MH-DIAGRAM
Om Collies MH
Att tolka MH-diagram
MH: Jämförelser
Göra egna MH-diagram
COLLIENS FÄRGER
Om färggenerna
Sobel + Trefärgat
Vita faktorn
Avel & statistik
ALLMÄNT
Att köpa collievalp
Träningstips
Om bruksprov
Börja brukstävla!
Om Klickerträning
Skallmarkering
Kloka Hundgumman
Hundlärdomar Ny sida
Bra hundböcker
Kattporträtt
Animationer
Gästbok
Länkar
****************
K. BERMINGES HEMSIDA
GALLERI (akvareller, porslinsfig. mm)
ÖVERBLICK
/ alla hemsidor
webmaster
logo
Om samhällsfrågor, politik och filosofi
logo
Animerade politiska satirer


HUNDLÄRDOMAR

HUR JAG LÄRDE MIG ATT VALPAR ÄR RUMSRENA AV NATUREN



Det där med att göra den nyinförskaffade valpen rumsren har ju alltid varit ett problem. Somliga lyckas ganska bra, andra lyckas istället lära sin valp att sätta sig bakom vardgsrumssoffan varje gång - ungefär.

Jag minns inte hur det gick till när jag gjorde min första valp, Cleo, rumsren, men jag minns hur jag kom till insikt om att valpar egentligen är rumsrena av naturen och redan så fort tiken slutar att slicka upp efter den, vilket hon oftast gör i samband med att de börjar få tillskott till hennes mjölkdiet. Det lärde jag mig från min första kull. När jag började ge valparna mat ur skålar lade jag helt enkelt märke till att de alltid gjorde ifrån sig när de hade ätit mat. Alltså började jag utfodra dem utomhus på dagarna, om det var bra väder, och om det var sämre väder lockade jag med dem ut ur valphagen och ut i trädgården så fort de hade ätit upp. Då satte de sig alltid ganska direkt utanför dörren och gjorde ifrån sig.

Men egentligen började det redan innan de kunde gå riktigt, då de just hade börjat kravla runt och försökte resa sig och gå omkring, kunde vingla sig fram på ostadiga ben. Jag vaknade en natt av att en valp skrek hjärtskärande nere i valprummet, så det var ju bara att trava ner och se vad som stod på. Jag finner då Opus, som jag sedan behöll, hängande på valplådans kant, skrikande i högan sky.
- Oj då, tänkte jag, den stackarn vågar väl inte släppa taget för han är rädd att ramla, så jag lyfte hjälpsamt ner honom från lågkanten och lade ner honom i lådan igen.

Jag hade inte legat många minuter förrän jag hör samma förtvivlade skrikande igen och går ner igen. Där hängde Opus på lådkanten igen. Nu fick jag idén att han kanske ville utanför lådan för att göra ifrån sig, så istället för att lägga ner honom i lådan igen lyfte jag ut honom utanför lådan varvid han omedelbart satte sig och klämde ur sig en liten klut. Så lade jag ner honom i lådan igen. Då krullade han ihop sig och somnade direkt, uppenbart nöjd.

Det blev inget mer skrikande den natten och på morgonen tog jag bort framkanten på valplådan så att alla valparna kunde kravla sig ut själva. Det resulterade i att jag nästan aldrig hittade några korvar i valplådan därefter.

Valpar vill helst göra ifrån sig någon annanstans än där de sover, insåg jag, och började alltså lyfta ut dem utanför köksdörren efter maten och så fort de kunde gå riktigt lockade jag dem bara med mig. Hädanefter behövde jag bara städa undan efter dem på morgonen, då de ofta gjorde ifrån sig så tidigt att jag inte var uppe än.

Det var inte ovanligt att mina valpköpare berättade att deras valpar var i stort sett rumsrena redan från första dagen och några av dem har berättat att deras valparar inte kissade eller bajsade inomhus en enda gång sedan de hade fått hem dem.

Mycket tyder på att om man som uppfödare tar tillvara den här medfödda renligheten, valparnas vilja att inte göra ifrån sig där de vistas, leker och sover, genom att just släppa ut dem att göra ifrån sig utanför valphägnet, så behåller valparna viljan att komma ut för det syftet, medan om de från början tvingas göra ifrån sig där de vistas och sover så avtar känslan för den här renligheten ganska snabbt, totalt hos somliga, bara till en del hos andra. Valpar som jag köpt in har ofta varit svårare att få rumsrena än de som har fötts hemma hos mig, även om det går tämligen lätt när man vet hur man ska göra.

Att åtminstone somliga valpar kan hålla sig ganska länge fick jag också lära mig från Opus.
Jag tog jag med mig Opus till en collieträff utanför Örebro när han var 11 veckor gammal. Jag hade inte körkort på den tiden så det blev till att åka tåg och det tog ganska många timmar med två tågbyten dessutom. Opus höll sig under hela resan och gjorde ingenting inne i tåget, och inte heller på perrongerna när vi stod och väntade på nästa tåg vid bytena.

Banjo, från min senaste kull och som fortfarande bor hos oss, imponerade på några personer på Collielägret i Villingsberg när han var med dit, också 11 veckor gammal.

Alla gillar ju små söta valpar, så på kvällen, när vi satt runt ett långt bord inne i en av barackerna och hade allmänt trevligt, vandrade han från famn till famn och alla gosade med honom. Så ville han ner på golvet och blev nersläppt av någon. Jag hade inte så noga koll på var han var men när jag gick ut en stund utanför baracken, där några personer stod och pratade, mötte jag Banjo i korridoren, så han följde med mig ut. Då berättade en av dem som stod utanför dörren att Banjo just hade kommit ut, alldeles ensam, satt sig att kissa i gräset och sedan gått in igen. Han gjorde aldrig någonting inomhus som valp men visst, numer vet jag ju hur valpar säger till och att det gäller att vara observant på den saken.

Somliga av mina valpar har kommit fram till mig och ställt sig att stirra stint på mig när de velat gå ut, andra har börjat sniffa runt i hörnen, som om de letar efter något och andra åter har skällt, eller snarare bjäfsat ut mig. De flesta brukar vara helt rumsrena redan inom fjorton dagar om man beter sig rätt och ger dem en chans att slippa göra ifrån sig inomhus.

Ja, så vet vi ju att valpar behöver göra ifrån sig när de vaknar, när de har ätit och när de har varit akiva och lekt en stund. Tar man bara ut dem vid dessa tillfällen och ger dem en chans att vara precis så rumsrena som de vill, då får man sällan några problem med det här, som alla som är vana vid hundar redan vet.

Till toppen

Sidan utlagd 18/4 2010

Sidan är försedd med en osynlig
räknare som använder sig av cookies.
Klicka här för mer information.







Register

  1. Hur jag lärde mig att valpar är rumsrena av naturen

    Hur hundar lär sig genom att härma

  2. Hundar och valpar minns längre än man tror

  3. Om hundarnas luktsinne

  4. Hur Opus lärde sig att jag inte kunde spåra

  5. Skillnaden mellan att muta och att belöna hunden