Kvinnan..? 17.Horor & Madonnor

Kvinnan - Djur eller människa?"
en nätbok från nättidningen alba
av Kerstin Berminge
(FD/vetenskapsteori)

Kapitel 17

HOROR OCH MADONNOR

Robert Wright vet, som redan nämnts, att berätta att män har en genetisk tendens att skilja mellan "horan" och "madonnan". De föredrar madonnan eftersom hon kan förväntas ta hand om deras avkomma mycket bättre men framför allt eftersom hon är trogen!!!! Så här skriver han:

Vilka känslomässiga mekanismer – vilket komplex av attraktioner och aversioner – skulle den naturliga selektionen använda för att få män att omedvetet följa denna logik? Som Donald Symons har lagt märke till, så är den bekanta madonna-horan-dikotomin en kandidat, mäns tendens att tänka på kvinnor som tillhörande en av två kategorier, den kategorin de respekterar och den de bara ligger med. (Min översättning. Wright 1996, sid 72)

Män som föredrar madonnor kan vara säkra på att de är far till de barn deras kvinnor föder och som de försörjer. De riskerar därmed inte att slösa resurser och energi på någon annans avkomma, säger han vidare. Att göra det ger inte någon utdelning i form av förmerande av de egna generna, och sånt som inte bidrar till genförmerandet har hanar/män en genetisk tendens att undvika.

De kvinnor som låter sig förföras alltför snabbt vid en uppvaktning är alltså horor och dem ska männen inte investera i säger deras gener till dem. De kvinnor som är svårflirtade och som inte låter sig förföras i första taget, dem ska de däremot satsa resurserna på – säger samma gener till dem.[1]

På det kan man bara invända att för tusen år sedan, före de effektiva preventivmedlens tid, för att inte tala om för 100 000 år sedan, eller då männen fick de gener de fortfarande dras med, hade männen i många fall redan investerat i hororna vid själva testet, (den enda investering de troligen gjorde på den tiden eftersom de nog aldrig har försörjt kvinnorna i vår tidiga evolutionshistoria,) alltså gjort dem gravida vid detta tillfälle. Men Wright talar kanske inte om investeringen av sperma, utan om investering av andra resurser, vilket, som vi sett förutsätter monogama hanar, något som Wright hävdar att män inte är och aldrig varit! Sociobiologer gör inte alltid någon klar åtskillnad mellan biologisk investering, alltså investering av sperma och ägg och investering i form av andra resurser som presenter, mat och husrum etc. därför blir deras resonemang i de här avseendena inte så sammanhängande som de borde vara.

Vidare kan man fråga sig hur Wrights diskussion om horan/madonnan stämmer med tesen om att kvinnor har hemliga ägglossningar för att kunna bedra de män som försörjer dem? Vore madonnan madonna om hon bedrog sin man??? Till vad nytta försöker männen skilja madonnan från horan om alla kvinnor har hemliga ägglossningar för att bedra männen, alltså är biologiskt utvecklade för att göra just det som han själv föreslår att kvinnor gör, och att således vara vad han kallar horor, fast i lönndom?

Det här, säger sociobiologen sannolikt, är en del i konflikten mellan könen. Män uppfann en strategi för att kontrollera att de endast satsade på egen avkomma, då kom kvinnorna på en motstrategi, hemliga ägglossningar som möjliggjorde för dem att skaffa sig gener till sina barn där de själva ville och försörjningen på ett annat. Då började män sätta på kvinnor kyskhetsbälten får vi förmoda, eller slå dem sönder och samman när de var otrogna, eller när männen misstänkte att de var det!

Min generations kvinnor föddes just upp med idén att kvinnor, eller unga flickor, var endera lösaktiga (som man sade på den tiden om det som Wright med en modernare och betydligt råare vokabulär kallar "horor") eller "fina flickor" (vad Wright kallar "madonnor"). Vi matades ständigt med moralisternas käpphäst: "Håll på dig. Tänk på att pojkar föraktar flickor som de inte har några svårigheter att förföra". Det är alltså inte någon nyhet Wright serverar oss här. Han reintroducerar bara vanliga konservativa åsikter under vetenskapens täckmantel och påstår att de är biologiskt betingade och nedlagda i männens gener.

Det torde emellertid inte vara möjligt för Wright att finna någon art av apor där hanar gör denna åtskillnad och vill mannen verkligen förmera sina gener maximalt borde han, som redan påpekats ett antal gånger, förföra varenda kvinna han kan förföra, och helst med resultatet avkomma, ju mindre ansträngning före själva sexakten, ju bättre borde det vara enligt den sociobiologistiska tesen om att människor är egoister och föredrar att anstränga sig så litet som möjligt för att nå sina mål, genförmering i det här fallet.

Biologister kunde möjligen ha en poäng om de hävdade att de mer lättillgängliga kvinnorna kan tänkas föra med sig smittsamma könssjukdomar, som dels kan smitta männen och göra dem infertila, dels inte sällan gör den kvinnliga bäraren av sjukdomen steril, därför har män som haft sex med mer lättförförda kvinnor förmerat sina gener i lägre grad än de som föredragit mindre lättfotade kvinnor. Men detta är inte vad man hävdar. Troligen beror det på att det inte finns några selekterande bakterier eller virus i sociobiologernas föreställningsvärld.

Manliga jurister tycks ju dessutom anse motsatsen, att det är naturligt att män blir speciellt upphetsade av ”horor”, eller av kvinnor som ser ut att vara sådana (är alltför utmanande klädda!). Mellan raderna i många våldtäktsdomar kan man läsa att den "stackars" våldtäktsmannen inte kunnat hjälpa att han betett sig som han gjort därför att män inte har genetiska förutsättningar att behärska sin sexualitet. Han är, förstår man då, programmerad att förmera sina gener maximalt, inte för att avstå från att investera spermier i horor, så när han väl satts igång kan han inte hejda sig.

Men genförmering var ju just vad männen inte ville ha tillsammans med hororna, enligt Wright, så hur skulle män egentligen vara evolutionshistoriskt programmerade om den här ekvationen ska gå ihop? Ha sex med så många som möjligt och bli extra upphetsad av hororna och av dem som är mindre intelligenta (män föredrog ju att ha sex med mindre intelligenta kvinnor, enligt Wright), dem du inte vill ha barn med, men försörj bara de svårförförda kvinnorna, dem som du inte tänder lika lätt på, de som föredrar äldre män!

Låter det som en trolig hypotes? Knappast.

Nej, skälen till att pojkar, eller unga män, varnats för lättförförda kvinnor och vi kvinnor för att "ge oss för tidigt" är nog inte av biologisk/genetisk/evolutionshistorisk art utan varningen har rent kulturella och/eller förnuftsmässiga orsaker. Barn har man behövt för fösörjningen på ålderdomen och promiskuitet ledde lätt till könssjukdomar och infertilitet, det har människor troligen vetat ganska många årtusenden.

– Slut på kapitel 17 –

[1] Sedan ägnar Wright ett avsnitt åt att tala om hur det är med generna. Beteenden ligger inte direkt i generna utan det handlar om en slags statistisk genomsnittsbild av hur arten beter sig och om vilka olika beteendestrategier arten har till sitt förfogande. Sid. 79–83.