30/4 klockan 02.30
Moderatledare utan kunskaper om sitt partis historia
Den moderate partiledare, som i riksdagen igår undrade hur en partiledare för V kunde ha mage att, utan att skämmas, tala om demokrati då denne krävde folkomröstning om EU:s nya författning, är inte vidare kunnig om sitt eget partis smutsigt odemokratiska historia.

Är man ledare för ett parti som motarbetade införandet av allmän rösträtt, som motarbetade kvinnlig rösträtt, ja som motarbetat allt det som gjorde att vanliga arbetande människor, de där som skapar välstånd genom att praktiskt producera livsförnödenheterna, fick anständiga levnadsförhållanden under 1900-talet, och som stött mängder av fascistiska diktaturer världen över, ska man kanske inte ta munnen så full.

För övrigt verkar det som om LO, sent omsider, börjar inse att man gick i en fälla när man gav sitt stöd till EU-inträdet. För sent ska syndaren vakna!

Kommentera

Kommentar:

"Är man ledare för ett parti som motarbetade införandet av allmän rösträtt, som motarbetade kvinnlig rösträtt, ja som motarbetat allt det som gjorde att vanliga arbetande människor, de där som skapar välstånd genom att praktiskt producera livsförnödenheterna, fick anständiga levnadsförhållanden under 1900-talet, och som stött mängder av fascistiska diktaturer världen över, ska man kanske inte ta munnen så full."

Bra rutet. Detta är även en historia som gemene man inte kommer ihåg. De kanske borde bli påminda om det lite oftare.

"För övrigt verkar det som om LO, sent omsider, börjar inse att man gick i en fälla när man gav sitt stöd till EU-inträdet. För sent ska syndaren vakna!"

Ja, det ska bli intressant och se vartåt det barkar. Fast domstolsprocessen lär ta tid. Vad händer den dagen då facket vänder sossarna ryggen i denna fråga? Sossarna vågar inte låta folk folkomrösta i frågan i rädsla för att det ska bli ett rungande nej.
Annica
2/5 klockan 09.02

Svar:
Angående det sista ovan: Ska vi gissa att ingenting händer om den dagen kommer! Vad skulle kunna hända??
Kerstin
2/5 klockan 12.45

28/4 klockan 02.15
Dags för sista stöten mot facket och folket?
Så har Svenskt Näringsliv ansett sig vara så nära målet att det är dags att sätta in dödsstöten. Om den tar där det är tänkt, kan svenska arbetare snart få känna sig lika utlämnade och rättslösa som amerikanska och engelska arbetare.

Gud ske lov att jag har min framtid bakom mig. De som kommer efter vill tydligen ha det de kommer att få, eftersom de inte protesterar vilt.

Kommentera

Kommentar:

Hej hej..
Vad är det för dödsstöt Du tänker på?
Vänligen Daniel
22/5 klockan 12.34

Kommentera

Svar:
Det definitiva knäckandet av facket, som man lyckades med i USA redan under trettiotalet och som de konservativa lyckades med i England för några tiotal år sedan.
Kerstin
22/5 klockan 20.30

Kommentera

25/4 klockan 11.30
Produktionen och marknaderna
När muren föll och öststaterna blev fria hurrade man i väst. Här öppnade sig nya jättelika marknader, och stora vinster för företagen i Västvärlden, menade man. Men - varför var man tidigare inte lika glad över och utnyttjade de jättelika marknaderna i Afrika, i Sydamerika och stora delar av Asien? Där fanns (och finns det ju fortfarande) mängder av människor som inte får sina mest grundläggande behov tillfredsställda så varför säljer man inte sina varor dit - i massor?? Tänk en Volvo eller ett kylskåp till varenda Sydamerikan eller Afrikan, så många arbetstillfällen det skulle ge och vilka vinster det skulle ge!!! Eller????

Kommentera

25/4 klockan 01.30
Dags att läsa Karl Marx igen
(apropås Volvos m.fl:s inhyrning av billig arbetskraft/lönedumping)
Redan omkring 1970 kom jag på att det fanns tre böcker som alla hade åsikter om och trodde att de kände till innehållet i, men nästan ingen hade läst. Det var Bibeln, Darwins bok Om arternas uppkomst och Karl Marx Kapitalet. Följaktligen läste jag alla tre, från pärm till pärm. Det var en lärorik läsning eftersom alla tre verken innehöll mycket som man aldrig talade (eller talar) om och som därför överraskade.

Karl Marx Kapitalet erbjöd den mest givande läsningen, framför allt del I, som inte bara var en ekonomisk analys av kapitalismen utan också en historiebok med ingående redovisningar av de levnadsvillkor som gällde det stora flertalet av Storbritanniens invånare på hans tid. Den historien läses framför allt i fotnoterna, som är nästan lika omfattande som den löpande boktexten.

Det var inget vackert samhälle Marx levde i och beskrev, med en människosyn som jag tycker mig se idag igen, med en ohämmad utsugning av befolkningen, med ett förtryck som var rent fasansfullt och med en allmän fattigdom som trotsade alla beskrivningar, trots de arbetande människornas slit och långa arbetsdagar, ett elände som jag tror få kan föreställa sig idag men som vi är på väg tillbaka till igen - sakta men säkert. USA, med sina "working poor" har redan kommit en bra bit på den vägen. I Europa pågår just nu en kamp mellan dem som vill kunna trycka ner majoriteten ordentligt och dem som vill försvara vad arbetare och vanligt folk uppnådde genom sina fackföreningar och genom de socialdemokratiska rörelserna under mitten av 1900-talet, rörelser som i grunden räddade det kapitalistiska systemet.

Och nej, Karl Marx hade inte fel. Hans ekonomiska analys är i huvudsak riktig även om man kan diskutera detaljer och även om han inte var någon gudomlig profet utan hade helt fel vad gällde föreställningen om "historiska naturlagar".

Karl Marx påpekade två ting, värda att notera idag, dels att kapitalismen endast kan verka i en riktning, genom att "förstöra all rikedoms urkälla, arbetaren och jorden" dels hur kapitalisten inte har något val på grund av den otyglade konkurrensen, som slår ut dem som inte bjuder under.

Dagens nyliberala politik leder obönhörligen till kulturell och ekonomisk katastrof. Det är bara en fråga om hur katastrofen kommer att yttra sig, i en långsam men säker kulturell och kunskapsmässig kräftgång som i grunden gör slut på Europas och USA:s storhetstid, som varat i omkring 300 år, eller i eruptioner av social oro och stora eller små krig, och en fråga om hur snabbt raset sker. Att raset har börjat kan det inte råda något tvivel om.

PS: Observera att jag talar om Karl Marx ekonomiska teori och hans samtidsbeskrivning, inte försvarar hur han användes i många av de länder som gjorde revolutioner i hans namn. Jag har aldrig varit någon beundrare eller försvarare av Sovjet eller Kina m.fl. s.k. kommunistiska samhällen. Fanatiska politiska utopister är lika ruskiga oavsett vilken sida på höger-vänsterskalan de befinner sig på, vare sig de är kommunister, syndikalister, liberaler, liberatarianer, konservativa eller högerextremister.

Kommentera

23/4 klockan 13.50
Spår ökande varsel under valåret!
Hör just på radioutfrågningen (Ekots lördagsintervju) om en stor opinionsundersökning, att det är sakfrågorna som avgör valen, mer än partiledarna, och att sysselsättningsfrågan troligen kommer att avgöra nästa års val. Därmed kan vi förutspå att de stora företagen kommer att öka antalet varsel och hot om utflyttning nästa år.
"Management by fear"!

Kommentera

23/4 klockan 13.20
Hur många är sjuka p.g.a. antidepressiva & lugnande?
Utbrändhet finns inte enligt en läkare på Karolinska. Det är en modediagnos som läkare ställer av bekvämlighet eller för att tillmötesgå de människor som inte vill gå till jobbet, menar han. Vad ska man säga om det?

Efter att min då lätt dementa mamma drogades ner med både psykopharmaka och neuroleptika (Risperdal SSRI och bensodiazepiner) så fort hon hamnade på ett serviceboende för äldre och jag såg hur dessa verkade samt vad som hände när man satte ut preparaten, och efter att jag själv råkat ut för obefogad förskrivning av SRRI (som jag vägrade att ta emot dock), efter flera år av läsande om de här preparaten (se ex. Kilens hemsida ), och diskussioner med människor i min omgivning som äter sådana här preparat, är jag alltmer benägen att tro att många människor görs allvarligt sjuka just av dessa, och andra lugnande medel.

Vi människor är olika och därför reagerar vi olika på somliga kemiska substanser. Vad gäller de här medicinerna vet man numer att:

1: de är tämligen slarvigt undersökta (läkemedelsföretagen redovisar inte hela bilden och förtiger data som talar emot medicinerna).

2: teorin om att depression beror på för låg halt av serotonin är just en "teori" och saknar ordentlig grund. Dels varierar serotoninhalten naturligt hos olika människor, dels kan nivån vara låg utan att depression föreligger. Dels finns det undersökningar som tyder på att hög serotoninhalt resulterar i aggressivitet hos somliga ex.
Jag upprepar: Sanningen är att man inte vet hur de här preparaten fungerar och verkar.

Om det verkligen vore så att de som får SSRI hade undersökts vad gäller serotoninförekomst, med hjälp av laboratorieprov, och att man, när en person gått en tid på preparaten, gjorde nya undersökningar för att kontrollera att halten nu är vad man anser vara normal (vad nu det skulle vara??) så kunde man ha viss respekt för de läkare som skriver ut de här preparaten. Men så går det inte till. De skrivs ut på hur lösa grunder som helst. Inga uppföljningar görs för det mesta, inga kontroller, och om patienter kommer tillbaka och klagar på biverkningar så viftar läkare bort deras klagomål med att deras besvär inte kan ha med preparaten att göra.
Har en människa väl accepterat att gå på lugnande eller antidepressiva så har han/hon erkänt sig vara psykiskt otillförlitlig och sedan spelar det ingen roll vad han/hon säger eller erfar. Det blir bara yttringar av den psykiska sjukdomen. Vad gäller rent fysiska åkommor kan man inte vifta bort effekter av mediciner eller felaktig behandling, eller att man inte gör något alls, med att patienten ju i själva verket inte är tillräknelig, som man kan göra när man anser att det handlar om psykisk sjukdom.
Jag har hittills inte sett en enda undersökning om hur serotoninhalten ökar hos SSRI-ätande människor, hur mycket eller hur länge den fortsätter att öka. Istället struntar man bara i alla dem som uppvisar diverse underliga sjukdomssymtom efter att gått på de här preparaten en tid. De är ju psykiskt sjuka så deras vittnesmål behöver man inte bry sig om och försäljarna av preparaten garanterar att de är helt biverkningsfria och tom att man inte ska ta bipacksedelns varningar för biverkningar, eller varningarna i FASS, på allvar - för de finns ju bara där för att skydda läkemedelsföretagen från att bli stämda av galna patienter i USA.

De här preparaten skrivs i allt högre utsträckning ut till tonåringar och till ganska små barn fast de aldrig är utprovade för sådana och inte ens godkända för barn. De skrivs i allt högre utsträckning ut till äldre, fast de aldrig är utprovade för äldre och man dessutom vet att äldre tål de här preparaten sämre än människor i sina bästa år. Detsamma torde gälla barn med hjärnor som fortfarande utvecklas. Vad gäller äldre handlar det i stor utsträckning om att droga ner de gamla så att de inte är besvärliga för personalen, och det anses de i vissa fall vara bara de är lite pratsjuka eller rör på sig på dagarna.

Läkare och läkemedelsföretagen envisas med att hävda att SSRI inte är beroendeskapande (det sade man även om bensodiazepinerna när de kom, ja också om amfetamin och om opium när dessa preparat kom i bruk som läkemedel och innan man insåg preparatens farlighet). Troligen är de just beroendeframkallande för somliga människor och dessa drabbas av hemska abstinenssymtom när de försöker sluta, besvär som läkarna hävdar beror på att den ursprungliga sjukdomen återkommer. Men nu finns det fall, både av bensoberoende människor och av SSRI-beroende sådana, som visar att detta inte kan antas vara fallet. Somliga som, i likhet med vad läkaren försökte med mig, fått de här preparaten utskrivna för helt andra saker än depression (läkemedelsföretagen försöker hela tiden utöka indikationerna för förskrivning av de här preparaten) har drabbats av hemska problem och mycket allvarliga depressioner när de försöker sluta med medlen. I sådana fall kan man inte påstå att besvären beror på att den ursprungliga sjukdomen återkommit.
De beroende och som började med preparaten p.g.a. depression eller ångest, som försökt sluta och drabbas av detta tror förstås på läkaren som hävdar att deras ursprungliga sjukdom kommit tillbaka och de blir förstås övertygade om att de inte skulle levt ens om de inte fått SSRI och att de måste stå på de här medlen resten av livet.

Medlen tycks dessutom kunna ge kroppsliga åkommor, som smärtor i olika delar av kroppen, liksom utsättningen av dem kan göra. Somliga blir maniska vissa perioder och andra drabbas av oförmåga att skilja verklighet från fantasi, börjar uppfatta omgivningen som overklig. Några tappar sin förmåga till empati. Somliga blir obehärskade och aggressiva. Andra klarar inte av att dricka alkohol samtidigt som de äter medicinerna utan snedtänder totalt i sådana fall och ganska många blir alltmer socialt ängsliga och isolerar sig totalt.
Min mamma drabbades av mängder av biverkningar som alla försvann när jag tvingade läkaren att sätta ut dessa preparat och som återkom när man flera år senare envisades med att medicinera henne med sådana igen.

Preparaten skrivs också ut till gravida kvinnor och man har nu kunnat konstatera att spädbarn föds med dessa ämnen i blodet och med abstinenssymtom!!!

Jag säger inte att det inte finns en enda människa som blir hjälpt av SSRI eller av bensodiazepiner. Jag säger bara att de här preparaten skrivs ut alldeles för slarvigt och med alldeles för dålig uppföljning och utvärdering och jag säger att människor reagerar mycket olika på sådana här medel samt att somliga blir allvarligt illa däran av dem.

OBS! Det är livsfarligt att sluta abrupt med SSRI och Benso. Vill man sluta äta dessa medel ska man se till att få sakkunnig hjälp med den saken (vilket inte är så enkelt eftersom läkare inte erkänner problemet). Medlen måste trappas ner oerhört långsamt! Gå exempelvis in på Kilens hemsida för att få mer information om den här saken.

Fler länkar:
- En artikel i Svd om saken
- Artikeln, om Anna och hennes erfarenhet även den i Svd.
- Sydsvenskan har haft en artikel i ämnet
- Erfarenhetssidan / om bensoberoende
- NEPI/om läkemedelsföretagens reklam
- RFHL/Uppsala/Om SSRI-biverkningar Här finner man dessutom länkar till många andra sidor om problemet.
- Beroendesidan / om bensoberoende
- Här skriver jag mer om saken

Kommentera

Kommentar:

Hej.
Hittade detta i DN: idag:
Europeisk varning för läkemedel mot depression
Du skriver bra, tycker jag.
Petra i nätet
25/4 klockan 22.13

Svar:
Tack för de vänliga orden.
Bra att det äntligen skrivs en del om vad de här preparaten kan ställa till. Det är ett lite steg i rätt riktning att man varnar för att ge dem till barn men det borde även varnas för förskrivning till vuxna och ordentligt för ordinationer av de här medlen till gamla människor.
Kerstin
25/4 klockan 23.40

Kommentar:

Psykiatrins sämsta sida? Minns ni "Gökboet"?
/Britt
29/6 klockan 00.39

Kommentera

21/4 klockan 10.50
Om SSRI (antidepressiva) och kausalsamband
Det är förvånande att många, även akademiskt utbildade personer, tror att bara för att två fenomen uppträder samtidigt så måste det finnas ett kausalt (äkta) samband mellan dem. Så enkelt är det nu inte - dystert nog.

Så får vi exempelvis ständigt höra att sjunkande självmordssiffror den senaste tioårsperioden beror på de nya antidepressiva medlen (SSRI-preparaten). Dessa två fenomen behöver emellertid inte alls ha med varandra att göra och några andra bevis för att de har det, än att de SSRI-preparaten började användas och självmordsfrekvensen minskade samtidigt, finns inte.

Det är precis lika troligt att vansinnesmorden, att folk går ut och har ihjäl andra helt oprovocerat och på våldsamma sätt, som vi sett allt fler exempel på under samma tid, beror på den ökande förskrivningen av SSRI. Eller att sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna, som har ökat lavinartat sedan man började använda SSRI i stor skala, beror på just dessa preparat.
Båda dessa exempel är precis lika sannolika som slutsatsen om det minskande antalet självmord och de bygger på samma grund - samtidigt uppträdande av två faktorer.

I själva verket vet man inte hur de här preparaten fungerar - man tror bara!

Kommentera

Kommentar:

Hur var det nu med storkar och bebisar i Skåne? Många bebisar och många storkar kan väl ändå ha ett visst samband?
/Britt
21/4 klockan 22.00

Svar:
Helt klart har det det. Det visar ju dessutom att historien om blommor och bin är rena amsagan
Kerstin
21/4 klockan 01.05

Kommentar:

Allt förtjänar givetvis att ifrågasättas!
Men kan man visa att 'vansinnesmördarna' intagit SSRI-preparat, och att de i så fall hade varit mindre benägna att begå dåden utan preparatens inverkan?
Anders
22/4 klockan 23.01

Svar:
Det går naturligtvis inte, lika lite som man kan bevisa att antalet självmord sjunkit p.g.a. SSRI. Det var liksom poängen med det jag skrev.
Det finns dock en del vittnesmål från människor som känt att de velat slå ihjäl alla i sin omgivning efter att de börjat ta SSRI och som blivit rädda för sig själva av det skälet, och så finns det de som faktiskt också gjort så.
Dessutom har man kunnat konstatera att risken för självmord ökar hos unga människor som får SSRI, varför man numer ofta ger ett bensodiazepinpreparat (narkotiaklassade och erkänt beroendeskapande) också i början, för att söka undvika den effekten!!!
Så som sagt, man vet inte vad man sysslar med när man förskriver de här preparaten på det ohejdade och ansvarslösa sätt som görs idag - man tror bara! Och det är en ofantligt lönsam tro - för läkemedelsproducenterna.
Kerstin
23/4 klockan 02.50

18/4 klockan 12.30
Ständig förändring - biologiskt självmord
Vi lever ju i den biologiska ingenjörskonstens era nu när det är så populärt att förklara allting med biologin.
Det förvånar därför att ingen biologiskt kunnig person påpekar, att ständig förändring och ständig stress ("management by fear", "management by stress" etc.), är den säkraste vägen till biologisk kollaps, att biologiska organismer eller system bara tål en viss mängd förändringar under en viss tid, innan de bryter samman, att alla biologiska system bryter samman om allting förändras hela tiden och ingenting är riktigt förutsägbart och om radikala förändringar aldrig avbryts av perioder med relativt god stabilitet och förutsägbarhet.

Utan långa perioder av stabilitet skulle jorden vara en död planet, utan sådana skulle inga arter ha kunnat utvecklas.

När det gäller psykisk tortyr vet man att utnyttja detta faktum emellertid. Att hålla människor i ständig skräck, att utsätta dem för ständigt nya och oförutsägbara påfrestningar, är en känd metod för att bryta ner människor. Tidigare kallade man denna metod för "hjärntvätt".

Så varför är man så förvånad och oförstående inför det faktum att alltfler människor bryter ihop, att allt fler människor blir sjukskrivna, går in i väggen, förlorar förmågan att orientera sig i omvärlden. Det är ju en sjävklar effekt av den politik som förs idag där alla vanliga människor ska känna sig rädda och otrygga hela tiden, där skräckens, oförutsägbarhetens och de lurande farornas gryta hålls ständigt kokande - av politiker, av ekonomer och av massmedia.

Kommentera

Kommentar:

Orsaken till den ständiga stressen tror jag står att finna i det enorma informationsflödet, själva möjligheten till snabb kommunikation. "Tidsbristen" som säger dig att du ska hinna så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Klockan styr allt. Och tid är pengar, sägs det. Vem vill förlora pengar?

Och ändå finns det fortfarande små öar där man låter tiden ha sin gång utan att mäta den. Dessa platser kallas av oss i västvärlden för underutvecklade. Stressrelaterade sjukdomar må finnas, men inte i samma utsträckning.
bloggi.se/ompio
18/4 klockan 18.21

Svar:
Så sant som du skriver. Jag tänkte emellertid mer på andra saker i dagens samhälle, de ständigt återkommande omorganiseringarna, det eviga hotet om att nästa gång är det jag som får gå från jobbet, tänk om man flyttar ut det här företaget, om jag blir arbetslös, osäkerheten om man alls ska kunna försörja sig i framtiden etc.
Kerstin
2/4 klockan 10.55

14/4 klockan 04.00
Hur ska vi 40-talister orka?
Här har man tjatat en massa om hur eländigt det kommer att bli för de yngre att försörja alla oss 40-talister när vi går i pension. Jag har under flera år oroat mig mer för hur vi som åttioåringar ska orka med att ta hand om de yngre generationerna. Det visar sig nu att min oro för detta inte varit helt ogrundad. 60-talisterna går i pension i högre grad än 40-talisterna talar man om för oss idag, och får alltfler börja äta SSRI redan som tonåringar har vi snart en stor del av 20-åringarna pensionerade också. (Är inte en viss finansminister 60-talist förresten? Vad ska vi kalla dem som som tillhör den generationen? Fläskberget?)

Kommentera

Kommentar:

Det är fler 50- och 60-talister som får sjukbidrag och som går i sk 'förtidspension' än 40-talister.
Louise
14/4 klockan 14.47

Kommentar:

Fläskberget var ett passande namn! Snart har vi bergsnamn på flertalet generationer. Medicinberget är väl våra äldre på svenska äldreboenden? Det är ju 10-talister och 20-talister som förvaras där just nu. Fettberget, kan det vara våra 90-talister och 00-talister? Visst var det så att både 4-åringar och 7-åringar var feta? Om 20-25 år ska Fläskberget försörjas av Fettberget. Hur ska det gå?
/Britt
14/4 klockan 00.18

Kommentar:

"Det är fler 50- och 60-talister som får sjukbidrag och som går i sk 'förtidspension' är n 40-talister."
Många 50- och 60-talister fick de tunga arbetena och osär krare arbetsförhållanden. (kär lla:arbetslivsinstitutet).
Ann-Sofie
2/8 klockan 21.54

Kommentera

Svar:
Jo, det är som jag säger i ett annat blogginlägg, otroligt synd att det alls föddes några barn under 40-talet. Världen hade varit perfekt utan oss, har vi förstått, alla andra hade haft det mycket bättre då.
Men sån tur i oturen i alla fall, att alla har oss 40-talister att skylla all världens eländen på !
Kerstin
2/8 klockan 17.00

Kommentera

11/4klockan 03.30
Missbruk av systemet
Har tänkt på det här med att missbruka system och rättigheter (apropå en aktuell debatt om missbruk av sjukförsäkringen). Varför i hela fridens namn syr vi inte in varenda svensk på fängelser och bevakade anstalter? Det finns ju en hel del människor som missbrukar rätten att leva och röra sig fritt i samhället! Är det inte lite väl besvärligt, och dyrt, att bestämma vilka som ska sitte inne och vilka som inte ska göra det? Vi kunde ju rationalisera bort hela polis- och domstolsväsendet på det sättet och därmed sänka skatterna. För att inte tala om alla andra ekonomiska vinster samhället skulle göra, inga trafikolyckor och ingen skulle få istappar i huvudet, det skulle sänka sjukvårdskostnaderna, även andra delar av samhällsbyråkratin skulle kunna skrotas, riksdag och regering kunde ersättas med lokala fängelseråd, ja man skulle kunna räkna upp mängder av samhälleliga besparingar som en sådan åtgärd skulle möjliggöra!!!

Kommentera

11/4klockan 00.30
Kvällstidningar, mord och våldtäkter
Jag slutade alltså köpa och läsa DN i början av 90-talet (på grund av tidningens hållning i flyktinfrågor) och började, för första gången i mitt liv läsa en kvällstidning istället, AB, som jag fann en högst intressant och givande kultursida i och också intressanta debattinlägg då och då. Resten var kanske inte så roligt och sedan dess har det allmänna innehållet bara blivit allt värre. Inte en dag utan att vi matas med mord, våldtäkter eller sexskandaler. Finns det ingenting sådant i Sverige att skriva om så nog hittar man något fall på andra sidan jordklotet, som måste vara av största vikt att svenska läsare informeras om - eller? Idag var det en man i San Fransisco som hade våldtagit och kvävt en liten flicka (förstod jag av rubriken, resten orkade jag inte läsa)

Är jag bara urbota gammaldags och totalt ute, som inte inser informationsvärdet eller underhållningsvärdet i detta frossande i mord, våldtäkter, och barnamördande, eller vilket värde har dessa artiklar? Folk måste ju efterfråga sådant för ju mer man har av dylikt material i AB, ju fler läsare tycks man få. För mig är måttet rågat - nu slutar jag köpa AB också!

Kommentera

Medicinhistoria och teorier om HIV:s ursprung
Såg programmet om en ny hypotes om hur AID:s-viruset spreds till människor (TV2). Hypotesen var att viruset, under 50-talet, spreds till människor i Afrika med poliovaccin, framtaget genom odling på inälvor från schimpanser. Det var onekligen "intressanta" data som presenterades och vare sig hypotesen ifråga är riktigt eller inte, så var det en gräslig historia som berättades, men knappast en som förvånade den som ägnat de senaste åren åt att titta på medicinhistorien och på hur läkemedelsföretagen och stora delar av läkarkåren beter sig, och alltid har betett sig.

Den medicinska forskningens historia är ingen vacker sådan. Ju mer jag lär om den desto mer förundrad blir jag över att medicinsk forskning och läkemedelsproducenterna har lyckats sprida en sådan förgylld bild av sin verksamhet och fått så många att lita blint på sig. Troligen är det succén med penicillin som är orsak till detta. Idag, då alltfler produkter från det hållet visar sig inte bara vara verkningsösa utan ibland rent livsfarliga, borde både läkarkåren och det medicinindustriella komplexet ha förverkat allt förtroende för länge sedan.

När man sedan vet att läkemedelsföretagen kastar ut mer pengar på reklam och marknadsföring än på forskning, alltmedan man hävdar att forskningen är så dyr att medicinerna måste kosta mycket, så börjar åtminstone jag anse att människors hälsa är för viktig för att läggas i händerna på dessa multinationella profitjägare.

Efter filmen fick vi se exempel på forskare som, på ganska vaga grunder verkade det, tillbakavisade hypotesen. En kvinnliga virolog (tror jag att hon var) menade att "det hade visat sig inte vara så lätt att odla HIV-viruset, vilket var ett av de fakta som, enligt henne, talade emot hypotesen. Nu var det ju emellertid inte detta frågan handlade om, utan frågan var om HIV-virus kunde tänkas ha kontaminerat, följt med, det poliovirus som antogs ha odlats på HIV-smittade schimpansorgan för att ge levande poliovaccin och som man mer eller mindre tvångsvaccinerade en miljon afrikaner med under 50-talet. Det kanske inte heller är möjligt, men den frågan svarade hon inte på, nå, den ställdes inte exakt så heller.

En sak vet jag numer av erfarenhet, det läkare inte anser finns, det ser de inte! Biverkningar som patienter rapporterar förnekas och läkemedelsföretagen gör vad de kan för att dölja hur vanliga sådana är, inte minst när det gäller dagens verkliga storsäljare. SRRI, som i själva verket är en tickande bomb, ja den briserar redan med jämna mellanrum.

Kommentera

Det där med "de", "dem" och "dom"
Visst språk utvecklas och det ska man acceptera men jag kan inte låta bli att irritera mig på alla dessa som envisas med att skriva "de" och "dem" utan att veta hur dessa två pronomen ska användas. Varför håller man sig inte till "dom" när man inte kan använda "de" och "dem" korrekt? Regeln för det senare är ju idiotenkel, man skriver "dom" i alla lägen och behöver inte bekymra sig om när det ska vara subjektsform och när det ska vara objektsform. Det är uppenbart att för den yngre generationen, som inte fick lära sig de här reglerna i skolan, faller de sig inte alls naturliga, som de gör för oss i den äldre generationen.

Det är ledsamt att läsa satser som "Dem kommer snart". Nu skriver även blivande lärare i svenska på det här viset har jag kunnat konstatera! Kanske det som en gång var tänkt som en förenkling av skriftspråket, att man i skolan tilläts skriva "dom"jämsöver, alltså skriva som vi talar, håller på att förvandlas till en helt annan förändring av skriftspråket där man kommer att skriva "dem" jämsöver. Eller ska vi snart få se meningar som "Vi sa åt de att vi kommer senare", så att man bara vänder på steken. Tror förresten att jag har sett exempel på detta också om jag tänker efter.

Kommentera

Kommentar:

"De" och "dem". Finns det inte en regel som lätt förklarar skillnaden. Jag har för mig att jag har läst den någonstans. Ibland får jag själv fundera på om det ska vara "de" eller "dem". Men det kanske är senildemensen som börjar slå till? :)
Annica
7/4 klockan 10.06

Kommentar:

Jag har jättesvårt för de och dem trots att jag i princip jobbar med det skrivna språket varje dag. Vet inte varför jag aldrig fick kläm på det. Jag behöver bra regler för att ta mig ur denna misär!
Hjälp! :)
8/4 klockan 16.10

Kommentar:

Ja, jag är då så stockkonservativ så jag utesluter totalt "dom".
Begrunda satserna:
1)"De gav dem vin."
2)"Dem gav de vin."
3) "Dom gav dom vin."
I användandet av dom får du inte fram den emfas som den andra satsen ger.

Vet man skillnaden på subjektsform och objektsform blir det dessutom lättare att lära sig andra språk där det faktiskt är skillnad.

Men jag är också medveten om att språket ständigt förändras och att man numera accepterar "dom", dock inte i subjektsformen, om jag minns rätt.
bloggi.se/ompio
8/4 klockan 16.10

Svar:
Ledsen att det tog tid att föra in era kommentarer, men har haft strul med servern (har fortfarande, bara löst det provisoriskt och endast delvis) .

Till Annica: Knappast demensen som slagit till, i så fall är 80% av alla som är under 30 dementa

Jo det finns förstås den grammatiska regeln att subjekt är "de" och objekt är "dem". Men kan ju också hålla sig till några enklare tumregler om man är osäker på grammatiken:

Efter prepositioner är det "dem" ex. "på dem", "för dem". "hos dem", "mot dem" etc.

Vidare kan man testa hur det skulle låta om man sätter in "vi/oss" i satsen istället. Där tar få fel. Där vi säger "vi" ska det vara "de" "Vi/de gav Olle ett äpple" Där vi säger "oss" ska det vara "dem": "Han gav oss/dem äpplen".

Sedan får jag nog för mig att det finns en del fall där det numer anses helt OK att skriva "de", fast det borde vara "dem" som i sådan här fall: "Vi talade om de, som var sena och som.....etc" I satser framför relativa bisatser ser man ofta "de" numer när det är objekt. Vet inte vad språkforskare säger om saken, men jag misstänker att en sådan skulle kunna tänkas säga att framför en relativ bisats är det numer så etablerat att man avänder subjektsformen (de) att det nog får anses vara korrekt. Men jag vet inte.

Och angående Sassas (ompios) inlägg: När "dom-reformen" infördes var det meningen att man skulle skriva som man pratar och man säger ju "dom" i både subjektsform och objektsform, att "dom" skulle ersätta både "de" och "dem" således.

Kerstin
9/10 Klockan 23.45

PS: Jag accepterar båda systemen, om de tillämpas konsekvent, men skriver förstås själv "de" och dem", av ålder och ohejdad vana.

6/4 klockan 18.25
VD:arnas löner igen
Hör på Ekot om direktörernas fantasiartade löner igen och hur en av dem försvarar dessa med att de är låga i jämförelse med internationella VD-löner, antydandes att svenska VD:ar egentligen får för lite betalt.

Tänk att det ska vara så svårt för somliga att förstå att alla de andra som sliter ihop företagens vinster är lika viktiga som direktörerna och att utan alla dem som arbetar i storföretagen, utan en kader av servande människor stod de sig slätt och vore inte värda ett öre. Sådana människor är faktiskt lika osannolika som deras löner och som det faktum att ett samhälle accepterar en sådan ojämlik fördelning av dess resurser?

Kommentera

5/4 klockan 01.30
40-talisterna - det allomfattande problemet
För femton år sedan kallades vi fyrtiotalister för "jätteproppen Orvar" för att vi inte lade oss ner att dö svältdöden utan arbetade på och försörjde oss och därmed förhindrade att nästa generation kom fram i samhället och på arbetsmarknaden. För knappt ett år sedan hade vi förvandlats till "köttberget", det där som var ett elände att nästa generation skulle behöva försörja när det gick i pension. Idag har man hittat ett nytt problem med 40-talisterna. I påannonsen till Öppen Kanal (P1) sades det att vi vägrar att låta oss pensioneras, varför man återigen oroade sig för de yngre som därmed inte kommer in på arbetsmarknaden. Så nu är vi alltså "köttberget Orvar"!

Man förstår ju att det hade varit bäst om det inte hade fötts några barn alls under 40-talet och jag kan, som född då, bara beklaga att vi finns till. Det hade givetvis varit mycket bättre för våra barn och barnbarn om vi aldrig kommit till världen. Då hade de inte haft ett enda problem.

Kommentera

Kommentar:

Ibland tycker jag som är född -59 och som kanske nästan kan glida in som eftersläntrare till 40-talisterna att välfärdsstaten bara kommer att räcka för en generation, nämligen er. Ni gled in i den offentliga sektorn allihop och där sitter ni kvar. Nu när ett utträde sker kommer dessa jobb till stor del att försvinna, inte återbesättas, för pengar finns inte och många har bara värmt stolarna i skydd av LAS och utfört uppgifter som kanske inte är helt nödvändiga i den kärva framtiden. Så jobben skapades för er och försvinner med er. Ni hade lyckan att gå i en skola med hög kvalité. Så ser det inte ut längre. Ni kunde dra av hela räntan på ert boende. Så ser det inte ut längre. Ni kunde flyta runt bland jobben och välja och vraka. Den tiden kommer aldrig tillbaka. Så böj nacken lite i ödmjukhet och inse att för alla efterföljare är villkoren betydligt sämre och ni har väl i alla fall ett litet ansvar för hur samhället ser ut idag?
Britta
22/5 klockan 21.05

Kommentera

Svar:
Hade ingen aning om att det var så det var !
Själv kommer jag att bli fattigpensionär inom några år, lägsta tänkbara pension, och offentlig sektor hade bara plats för mig några få år. Mina föräldrars generation däremot har bra pension.
För övrigt är du nog ganska ordentlig lurad vad gäller landets ekonomi, som så många andra!
Kerstin
2/5 klockan 00.00

Kommentera

Kommentar:

Kerstin, jag pratar inte om dig personligen utan om "gruppen 40-talister". Annars är hela diskussionen meningslös, om det är just din situation som menas. Den känner jag ju inte till. Att jag som så många andra är lurade om Sveriges ekonomi låter spännande, den är kanske i själva verket god menar du?
Britta
23/5 klockan 10.44

Kommentera

Svar:
Nej, jag trodde väl inte det handlade om mig heller. Det var bara ett mycket förenklat sätt att säga att det inte är så att 40-talister bara får allt medan alla andra inte får någonting, som man ofta hör idag.
Dessutom får jag väl lägga till att mitt första inlägg ovan var ironiskt menat och egentligen syftade till att man sliter ut människor i rasande takt idag, i alla åldrar, inte minst de yngre, något som upprör mig ofantligt.

Sedan vill jag säga att jag tycker det är trist att man sätter upp människor mot varandra hela tiden, yngre mot äldre, invandrare mot svenskar, kvinnor mot män, friska mot sjuka, arbetande mot pensionärer.
Det är helt enkelt så att det är många grupper och enskilda individer, i alla kategorier, som råkar väldigt illa ut idag, alldeles i onödan.

För så är det: Sverige som nation har aldrig varit så rikt som idag, det är bara att gå in i offentlig statistik för att konstatera detta.

Dessutom är det en myt att det var 40-talisterna som bestämde under 60-och 70-talens sk. "goda år". Då var det våra föräldrar som bestämde, 10- 20 och 30-talisterna. Dessvärre är det några 40-talister och 50-talister som idag sitter och beslutar om en annan fördelning av samhällsresurserna, tar från de fattiga och ger till de rika. Men det gäller ju inte alla 40-talister eller 50-talister, varav många drabbas mycket hårt av denna politik.

När välfärden nu monteras ner behöver vi solidaritet och en gemensam kamp för densamma, inte väcka hat mellan olika grupper i samhället. Konsten att härska genom söndring är känd sedan årtusenden och den utnyttjas skickligt idag, liksom man gjorde under 30-talet. Min förhoppning och blygsamma kamp handlar inte om att 40-talisterna ska få det bättre och andra sämre, utan att alla i samhället ska få det bättre, eller slippa få det mycket sämre.
Kerstin
23/5 klockan 16.00

Kommentera

Kommentar:

Att alla skall få det bättre låter bra. Då slipper man dessutom prata om olika grupper. Men faktum kvarstår att samhället blir tuffare och tuffare och för de yngre än mig (och dig) är det värre. Svårt att få jobb, dyrt att leva, svårt att etablera sig och komma igång med sitt liv. Så var det inte tidigare. Och gruppen 40-talister (nu är jag där igen) behöver inte bry sig utan kan dra sig tillbaka med sina pengar. Bristen på arbeten är det centrala problemet enligt min mening. Massarbetslösheten som kom i början på 90-talet drabbade inte 40-talisterna som yngre årgångar, det får du hålla med mig om. Det är, som jag skrev tidigare, den generation som i alla lägen dragit nytta av ett välfärssamhälle på topp. Men egentligen är det bristen på framtidstro och bristen på jobb som ligger bakom uppdelningen i och avundsjukan mellan grupper. Med ett fungerande arbetsliv kunde alla jobba på för bättre standard om de ville. Men nu är det bara en utvald skara som har arbeten, och inte alltid de som är mest kompetenta utan de som haft turen att "få fast".
Britta
24/5 klockan 13.49

Kommentera

Svar:
Läs Dan Josefssons artikel i AB om hur arbetslösheten skapades och begrunda hans artikel!

Du hade ju också rösträtt under den här tiden då man beslutade sig för att skapa arbetslöshet, från slutet av 80-talet och framåt, så vad gjorde du för att förhindra att den situation vi har nu uppstod, införande av arbetslöshet och skrotandet av den svenska välfärden? Jag kan inte se annat än att du, och alla andra som hade rösträtt då, är lika skyldig som de som föddes under 40-talet, om du nu absolut vill ha fram syndabockar.
Kerstin
24/5 klockan 18.05

Kommentera

Kommentar:

Jag letar inte efter syndabockar bland olika åldersgrupper. Vi har alla ett ansvar för framtiden. Men jag bara konstaterar att 40-talisterna är den grupp som drabbats minst av alla förändringar sen 90-talet och samtidigt är den grupp som dominerat under samma period. Detta är ett faktum. Det innebär inte att ansvaret för förändringarna ligger på er. Men konsekvenserna drabbar andra och främst våra barn. Och det finns ingen väg tillbaka. Pengar, familj och kontakter betyder idag mycket mer än förr för barnens möjligheter i samhället, detta i ett sossestyrt land. Det är i grunden tragiskt. Men så är det när man låter sig luras av sossarnas retorik och inte törs tänka själv. Så där har han rätt, Dan J, att sossarna säger en sak och gör en annan.
Britta
25/5 klockan 11.54

Kommentera

4/4klockan 013.10
Feminstiskt parti - bra eller?
Så har då ett första steg tagits för att bilda ett feministiskt parti. Jag vet inte vad jag ska tycka om detta. Visst behövs en fortsatt och intensifierad kvinnokamp, de senaste åren har avslöjat mycket värre manliga värderingar om kvinnor och kvinnors plats i samhället än jag har erfarit under hela mitt tidigare och vuxna liv men hur ska kampen föras? Jag vet bara att det är mycket starka krafter man har att bekämpa, så starka att jag dessvärre förtvivlar men förtvivlan löser inga problem, så heder åt dem som fortsätter kampen, hur de än för den. Jag kan bara önska dessa kvinnokämpar lycka till alltså!

Kommentera

1/4 klockan 03.00
Yttrandefriheten ska inte kosta pengar!
Jag är gärna med i denna kampanj:



Är uppvuxen med DN, som en gång var en sant liberal tidning, men slutade läsa den i början på 90-talet pga tidningens fula hållning i flykting- och invandrarfrågorna.

Kommentera

Kommentar:

Vad var fult i DN's hållning?
Louise
1/4 klockan 20.05

Svar:


I början av 90-talet bedrev mängder av tidningar rena hetskampanjer, inte bara mot flykting- och invandrarpolitiken utan också mot invandrare och flyktingar. DN var gräslig i den vevan. GP rycktes med och började i samma stil men ändrade plötsligt stil och höll därefter en betydligt snyggare profil i de här frågorna än DN. Somliga landsortstidningar var förfärliga men Borås tidning (m), som är den landsortstidning jag läser, är också en av dem som alltid har betett sig mycket snyggt vad gäller den här saken. Jag ska försöka återkomma med en länk till mer om DN:s förhållningssätt i frågan.
Kerstin
2/4 klockan 01.25

Tillägg 3/4 klockan 00.20
Utdrag ur ett opublicerat manus om massmedias agerande i flykting-och invandrarfrågan åren 1990-1993

Kommentar:

Läser inte DN, men däremot Sydsvenskan (samma ägare, eller hur?) och även de har haft en hel del av dessa rubriker. Något jag reagerade mycket på var deras artiklar om den "stora flyktingvågen", som visade sig vara en otroligt liten rännil.
bloggi.se/ompio
2/4 klockan 12.58

Svar:
Egentligen var det ju så ja och som du påpekar, vi matades nästan varje dag, i massmedia, med information om alla dessa flyktingar som vällde in i landet! Det kom väl en hel del flyktingar, men de "strömmade" ut ur landet (dvs utvisades) i nästan samma utsträckning som de "strömmade" in och det skrev man inte ett ord om vid den tiden. Det skrevs mycket om alla bulgarer som kom exempelvis, men ingenting när varenda en av dem utvisades igen och väl att märka, under både den socialdemokratiska och den efterträdande borgerliga regeringen utvisades de flesta flyktingarna. Ja de borgerliga snarare skärpte politiken.
Kerstin
2/4 klockan 17.05